Det har väl knappast undgått någon att kongofödde Bienvenu Mbutu har ställt seriealbumet Tintin i Kongo inför rätta i Belgien. Jag citerar ur Aftonbladets nätupplaga från 21 november:
”I stämningen av förlaget hänvisar Mbutu till belgisk lag som förbjuder rasistiska bilder i konstnärliga produkter. Om han vinner i rätten kan försäljningen av ”Tintin i Kongo” stoppas i Belgien.”
Jag vet inte hur många gånger som jag har diskuterat just detta seriealbum, i diskussioner med diverse politiskt korrekta personer. Jag försvarar Tintin i Kongo med att albumet kom ut 1930 och den då 23 år unge upphovsmannen George Rémi (mer känd som HERGÉ) kan inte beskyllas för något annat brott än att ha varit ett barn av sin tid. Det Afrika och Kongo som han visar upp är den bild som 90% av alla européer hade av Afrika 1930. Det kan vem som helst enkelt ta reda på, genom att uppsöka ett bibliotek eller antikvariat och läsa reseskildringar från den tiden. Det är svårt för oss som lever idag, med TV och internet, att förstå hur det var att leva 1929-30 i ett litet europeiskt land där det bara fanns radio och sannolikt bara EN kanal. När detta lilla land dessutom var, i förhållande till sin lilla yta och folkmängd, en av de största kolonialmakterna i världen, så komplicerades naturligtvis den information som fanns om omvärlden ytterligare. Den unge HERGÉ hade naturligtvis fått lära sig i skolan att det var de vita européernas plikt att ta hand om de lägre stående negrerna, som var som stora barn och inte klarade något själva. Ledningen i samtliga kolonialmakter var naturligtvis noga med att sprida sådan desinformation för att kunna rättfärdiga sina brott mot mänskligheten.
Om någon idag skulle komma på tanken att ge ut ett seriealbum i stil med Tintin i Kongo, så skulle jag vara den förste att skrika RASISM. Däremot anser jag att man gör sig skyldig till ett mycket allvarligt misstag om man börjar censurera historien i efterhand. Den europeiska kolonialismen av Afrika är ett av de största brotten i mänsklighetens historia och får aldrig glömmas bort. Där kan Tintin i Kongo spela en viktig roll, som ett tidsdokument som visar Europas syn på Afrika omkring år 1930.
© Per Arne Edvardsson, 2010
