Idag betalade jag med femtioöringar, för allra sista gången. Det känns aningen vemodigt, men i ärlighetens namn tror jag inte att jag kommer att sakna myntet i fråga. De senaste åren har jag nästan enbart betalat med VISA-kort. Det är ytterst sällan som jag använder kontanter.
För en tid sedan klurade jag ut en plan för att blåsa alla banker på lite pengar. Planen gick ut på att jag skulle öppna ett konto i alla banker som finns och sätta in 50 öre på varje konto. Sedan skulle jag vänta tills femtioöringen upphört att gälla som betalningsmedel. Så skulle jag avsluta samtliga bankkonton och då skulle varje bank tvingas att ge mig 1 krona, eftersom de måste avrunda uppåt.
Jag satte dock aldrig planen i verket, eftersom jag insåg att det skulle innebära väldigt mycket jobb i förhållande till vad jag skulle tjäna på kuppen. Fast ni måste medge att det var en genialisk plan, eller hur?
Jag satte dock aldrig planen i verket, eftersom jag insåg att det skulle innebära väldigt mycket jobb i förhållande till vad jag skulle tjäna på kuppen. Fast ni måste medge att det var en genialisk plan, eller hur?
© Per Arne Edvardsson, 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar