Min kokainhistoria

En känd programledare har ju ertappats med spår av kokain i kroppen. Ingen är skyldig förrän han är dömd, men jag kan inte låta bli att tycka att hans krystade bortförklaringar är ungefär lika trovärdiga som de bortförklaringar som dopade idrottare brukar köra med. Men visst kan man få i sig kokain ofrivilligt och t.o.m. på laglig väg.

Jag tänker härmed berätta om när jag fick testa kokain. Det är en lång historia, men för att göra den kort, så hade jag lidit av kronisk bihåleinflammation och kronisk snuva i ett halvår. Jag hade besökt min lokala vårdcentral, där jag bara fick en massa antibiotika som varken gjorde från eller till. Våren 1992 gick jag på eget bevåg till en specialist, som genast konstaterade att jag hade näspolyper. Efter sommaren skulle de äntligen avlägsnas, så jag infann mig på Sahlgrenska, där jag fick lägga mig på en brits och fick en bedövningsspruta i näsan. De hade sagt att en dylik operation tar ett par minuter, i normala fall. Det är som att dra ut en tand ungefär. Jag hade dock så många polyper, i varenda hålighet i skallen, att operationen tog en timme. Då och då penslade de något i näsan, men det tänkte jag inte så mycket på.

Efter operationen kände jag mig en smula matt, men det kändes lätt och fint i huvudet. Jag hade ju blivit av med säkert ett halvt kilo polyper, så det kändes logiskt att huvudet kändes lättare. Jag fick ligga en stund på en annan brits och vila mig en stund, så kom en sköterska och frågade hur jag kände mig och hur jag skulle ta mig hem. Jag svarade att jag kände mig pigg och säkert kunde ta spårvagnen hem. Då sa hon:

- Jag skulle inte rekommendera det, för du har förlorat en halvliter blod och då kan man svimma plötsligt.
- Jag känner mig jättepigg! sa jag.
- Jo, men det är så att du har fått kokain som bedövningsmedel och det har den effekten att man kan känna sig piggare än man är.
Det slutade med att jag fick ta en subventionerad taxi hem. Det var lite intressant att få testa kokain på laglig väg. Jag kände mig lätt salongsberusad, men det kanske delvis berodde på blodförlusten också. Där fick ni min kokainhistoria!

© Per Arne Edvardsson, 2011