Jag lovade/hotade med (stryk det som ej önskas) i en tidigare blogg att skriva lite om Sven Tumba. Ni som följer min blogg minns kanske att jag nyligen köpte hans memoarer på Tradera och nästan blev passiv rökare på köpet. Egentligen är det paradoxalt att boken som är skriven av en av Sveriges främsta idrottare genom tiderna tidigare ägdes av en storrökare, men det är en annan historia.
Sven Tumba hette ursprungligen Johansson, men fick tidigt smeknamnet ”Tumba” eftersom han växte upp i den orten utanför Stockholm. Efter avslutad ishockeykarriär tog han officiellt namnet Tumba som efternamn. Eftersom Sven Tumba riskerar att glömmas bort, så känner jag min plikt att berätta lite om denne gigant. Gamla hjältar glöms ju ofta bort.
Sven Tumba slutade som ishockeyspelare samma år som jag föddes, så jag har själv följaktligen aldrig sett honom spela ishockey live eller i direktsändning i TV, men jag har sett åtskilliga gamla film- och TV-klipp där hans skicklighet lyser igenom, de stundtals suddiga svartvita bilderna till trots.
Sven Tumba hette ursprungligen Johansson, men fick tidigt smeknamnet ”Tumba” eftersom han växte upp i den orten utanför Stockholm. Efter avslutad ishockeykarriär tog han officiellt namnet Tumba som efternamn. Eftersom Sven Tumba riskerar att glömmas bort, så känner jag min plikt att berätta lite om denne gigant. Gamla hjältar glöms ju ofta bort.
Sven Tumba slutade som ishockeyspelare samma år som jag föddes, så jag har själv följaktligen aldrig sett honom spela ishockey live eller i direktsändning i TV, men jag har sett åtskilliga gamla film- och TV-klipp där hans skicklighet lyser igenom, de stundtals suddiga svartvita bilderna till trots.
Jag samlar på gamla böcker om idrott och det är intressant att läsa hur Tumba beskrevs under sin aktiva tid under 50-60-talen. Han ansågs allmänt vara amatörvärldens främste ishockeyspelare i slutet av 50-talet. Inte bara av svenska sportjournalister, utan även av kanadensiska dito. Det är sålunda ingen slump att han var den förste svenske ishockeyspelaren som, efter att ha provspelat med Boston Bruins 1957, blev erbjuden ett proffskontrakt i NHL. Han tvingades dock att tacka nej, eftersom den tidens absurda amatörregler innebar att han om han skrivit på ett proffskontrakt hade blivit diskvalificerad på livstid i Sverige. I memoarerna skriver Tumba dock att han inte sörjde speciellt mycket över det uteblivna proffsäventyret. Han var ett utpräglat PR-geni, så han tjänade bra med pengar hemma i Sverige också, trots att alla officiellt var amatörer på den tiden.
Ett genidrag var när Tumba i slutet av 50-talet designade den första moderna ishockeyhjälmen, som fick namnet ”Spaps”. Det hade funnits ishockeyhjälmar tidigare, men de var gjorda av korkbitar sammanbundna med läderremmar och skyddade inte speciellt bra. Det fanns även andra varianter av hjälmar. När Sovjet vann sitt första VM, 1954 i Stockholm, så hade de sovjetiska spelarna cykelhjälmar på skallen. Spaps-hjälmen hade däremot ett yttre skal av hårdplast och alla ishockeyhjälmar som tillverkas än idag är byggda efter samma princip som Tumbas hjälm. Tyvärr för Tumba tog Jofa upp konkurrensen och designade sin berömda VM-hjälm, med hjälp av den näst störste svenske ishockeystjärnan på den tiden, Nisse ”Dubbel-Nisse” Nilsson. Jofa hade större resurser än Tumba och hade dessutom kontakter i högsta ledningen av Svenska Ishockeyförbundet, vilket ledde till att Jofas hjälm godkändes direkt, när förbundet tagit fram de första reglerna för hur en hjälm skulle vara beskaffad, medan Spaps-hjälmen fick designas om för att bli godkänd. Spaps dukade snart under i konkurrensen från Jofa, men Tumba hade många andra kreativa idéer, som t.ex. golftältet som han lanserade i början av 70-talet. Efter ishockeykarriären satsade Sven Tumba på golf och lär ha haft stor betydelse för att göra den sporten stor i Sverige.
Om vi slutligen ska gå in på lite skvaller, så hade ju Tumba en mycket omskriven romans på 50-talet. Han studerade då på GIH (eller GCI som det hette på den tiden) och i samma klass gick Prinsessan Birgitta. För er som inte är så hemma på de kungliga, så kan jag berätta att hon alltså är vår nuvarande kungs näst äldsta syster. De båda sågs ihop i olika sammanhang och pressen började spekulera i en romans. Man kan förstå att det var en stor grej. Det är som om ”Foppa” idag skulle paras ihop med Prinsessan Madeleine. Såväl Tumba som prinsessan förnekade att de skulle vara mer än vänner och det var först när nämnda memoarbok kom ut 1997 som sanningen avslöjades. Sven Tumba berättar att han och prinsessan verkligen hade en romans och han beskriver mycket underhållande hur de fick smussla och t.o.m. maskera sig, för att undgå pressen. Innan boken publicerades frågade han, för säkerhets skull, Prinsessan Birgitta och hon godkände att sanningen kom fram. Det hade ju då gått fyra decennier, så historien var preskriberad.
Ett genidrag var när Tumba i slutet av 50-talet designade den första moderna ishockeyhjälmen, som fick namnet ”Spaps”. Det hade funnits ishockeyhjälmar tidigare, men de var gjorda av korkbitar sammanbundna med läderremmar och skyddade inte speciellt bra. Det fanns även andra varianter av hjälmar. När Sovjet vann sitt första VM, 1954 i Stockholm, så hade de sovjetiska spelarna cykelhjälmar på skallen. Spaps-hjälmen hade däremot ett yttre skal av hårdplast och alla ishockeyhjälmar som tillverkas än idag är byggda efter samma princip som Tumbas hjälm. Tyvärr för Tumba tog Jofa upp konkurrensen och designade sin berömda VM-hjälm, med hjälp av den näst störste svenske ishockeystjärnan på den tiden, Nisse ”Dubbel-Nisse” Nilsson. Jofa hade större resurser än Tumba och hade dessutom kontakter i högsta ledningen av Svenska Ishockeyförbundet, vilket ledde till att Jofas hjälm godkändes direkt, när förbundet tagit fram de första reglerna för hur en hjälm skulle vara beskaffad, medan Spaps-hjälmen fick designas om för att bli godkänd. Spaps dukade snart under i konkurrensen från Jofa, men Tumba hade många andra kreativa idéer, som t.ex. golftältet som han lanserade i början av 70-talet. Efter ishockeykarriären satsade Sven Tumba på golf och lär ha haft stor betydelse för att göra den sporten stor i Sverige.
Om vi slutligen ska gå in på lite skvaller, så hade ju Tumba en mycket omskriven romans på 50-talet. Han studerade då på GIH (eller GCI som det hette på den tiden) och i samma klass gick Prinsessan Birgitta. För er som inte är så hemma på de kungliga, så kan jag berätta att hon alltså är vår nuvarande kungs näst äldsta syster. De båda sågs ihop i olika sammanhang och pressen började spekulera i en romans. Man kan förstå att det var en stor grej. Det är som om ”Foppa” idag skulle paras ihop med Prinsessan Madeleine. Såväl Tumba som prinsessan förnekade att de skulle vara mer än vänner och det var först när nämnda memoarbok kom ut 1997 som sanningen avslöjades. Sven Tumba berättar att han och prinsessan verkligen hade en romans och han beskriver mycket underhållande hur de fick smussla och t.o.m. maskera sig, för att undgå pressen. Innan boken publicerades frågade han, för säkerhets skull, Prinsessan Birgitta och hon godkände att sanningen kom fram. Det hade ju då gått fyra decennier, så historien var preskriberad.
På fotot ovan ser ni Tumba (till höger), när han tillsammans med Ulf Sterner gratuleras av Kung Gustav VI Adolf efter att Sverige besegrat Kanada med 4-1 i VM i Stockholm 1963. Ulf Sterner har berättat om denna episod att kungen inte gillade Tumba, efter nämnda romans med kungens barnbarn Birgitta, men Tumba bröt isen genom att ge den gamle kungen en hjärtlig puss på munnen. Det känns som att jag får berätta mer om Tumba vid ett senare tillfälle, innan det blir för långrandigt. Det finns mycket mer att berätta.
© Per Arne Edvardsson, 2009
© Per Arne Edvardsson, 2009
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar