En gamling tittar på ungdomsmodet

Ungdomsmodet är naturligtvis annorlunda idag, mot för tjugo år sedan.
När jag vara tjugo år såg man tatueringar endast på raggare och på äldre herrar med en bakgrund som sjömän. Begreppet piercing var okänt för de flesta och existerade nästan enbart i form av ringar i öronen. Idag är det svårt att hitta någon under trettio år som inte är tatuerad. Framförallt bland unga tjejer verkar det närmast obligatoriskt att vara tatuerad. Nu kanske det är säkrast att tillägga (för att inte framstå som en sexmissbrukare som har sett hundratals unga tjejer nakna) att denna observation grundar sig på synliga tatueringar som under sommaren syns på armar, axlar, skuldror, anklar och andra kroppsdelar som blottas under den varmare årstiden. Jag har inga som helst moraliska invändningar mot tatueringar. Alla som vill smycka sina kroppar får naturligtvis göra det, men när det gäller riktigt stora och uppseendeväckande tatueringar på riktigt unga personer så kan man bli lätt bekymrad. Den där jättetatueringen över hela ryggen som är ascool när man är 19 år kanske inte är fullt lika cool när man är 30 eller 40. Plastikkirurgerna har ju också vittnat om att köerna med personer som vill avlägsna tatueringar som de ångrar bara växer.

När det gäller ungdomarnas klädmode, så tycker jag att det är härligt att det är så fritt idag.
Det finns hundratals olika stilar att välja mellan, till skillnad mot när man själv var i den åldern. På 80-talet skulle man vara antingen syntare eller punkare, eller så var man bara en tönt (som jag). Ordet nörd fanns inte i svenska språket då.
Det finns dock två modedetaljer i dagens ungdomsmode som ter sig obegripliga, för en gamling som jag. Det ena är vanan att bära byxorna halvvägs nere på rumpan, så underkläderna syns. Dels tycker jag att det är fult, men framförallt verkar det otroligt obekvämt. Det är mest killar som kör med denna stil och de får en underlig gångstil, orsakad av att det krävs en viss teknik för att byxorna ska hänga kvar och inte falla ner till anklarna. När jag var tonåring fanns det inget mer pinsamt än om någon råkade få se en millimeter av ens kalsonger. Om det inträffade så var man nästan tvungen att vara hemma från skolan i en vecka. Nu går alla och visar sina kalsonger och trosor i skolan.
Det andra obegripliga modet handlar om att gå omkring inomhus med en stickad mössa på huvudet. När jag var tonåring så var mössor det mest pinsamma som fanns. Man hade knappt mössa på sig ens när det var minusgrader. Nu går de omkring i stickad mössa när det är 30 grader varmt, samt inomhus. Det måste bli outhärdligt varmt. Jag skulle inte stå ut.

Sammanfattningsvis så hör det väl till, när man når en viss ålder, att ungdomarna ter sig alltmer som främmande varelser?

© Per Arne Edvardsson, 2008