När man lider av Möwenpicks syndrom (se tidigare inlägg) så känner man sig väldigt osocial vissa dagar. Man har bara inte lust att prata med en enda människa. Den gigantiska ICA-butiken, som jag nämnde i föregående blogginlägg, har nyligen inrättat det perfekt för oss Möwenpickare. De har en snabbkassa med två terminaler där man själv drar sitt betalkort, scannar in varorna och slipper prata med någon i kassan. Det är extra bra om man handlar en fredag då kassaköerna är kilometerlånga. I Snabbkassan får man ha högst tio varor och jag har sällan fler än så. Det gäller dock att lusläsa kvittot efteråt, för en gång hade jag råkat betala 36 kr för en gurka, men då finns det en ICA-medarbetare på vakt som man kan höra av sig till.
Lika Möwenpicksanpassat är det numera på biblioteket. Man drar sitt lånekort, knappar in sin kod och scannar in böckerna man lånat. Man slipper prata med någon bibliotekarie. Förra veckan var jag först på Universitetsbiblioteket och handlade sedan på hemvägen. När jag kom hem konstaterade jag nöjt att jag inte hade talat med en enda människa på hela dagen.
© Per Arne Edvardsson, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ingen är mer Mövenpick än du :)
Tagga dina inlägg vetja.. Då kan man som läsare snabt få fram alla inlägg om t.ex. "Mövenpicks syndrom" eller "Husmorstips".
Då får någon snäll tant tala om för mig hur man gör, för jag vet inget om taggningar.
Jag kom på hur man gjorde, utan hjälp av någon tant.
Skicka en kommentar