Vi som lider av Möwenpicks syndrom (se tidigare inlägg) är mycket pyssliga och tekniska av oss, vilket jag bevisade häromdagen. Jag är ju en stor tedrickare och dricker en stor kanna te varje kväll. För att teet ska hålla sig varmt har jag en keramikmojäng som man sätter ett värmeljus i och sedan sätter kannan ovanpå. I förrgår skulle jag som vanligt applicera ett nytt värmeljus i keramikmojängen och tog fram det sista värmeljuset ur påsen. Till min stora fasa upptäckte jag då ett fabrikationsfel. Värmeljuset saknade nämligen veke! Det var sålunda enbart en liten aluminiumburk full av stearin. Vad göra? Jag hade inte lust att gå till affären och köpa nya värmeljus, så då återstod att ta fram mina Möwenpicksegenskaper.
Jag tog en liten ljusstump som jag skalade bort stearinet från, så veken blev frilagd. Nästa steg blev att ta den lilla vekhållaren av metall från ett utbränt värmeljus och fästa veken i den. Slutligen borrade jag försiktigt en kanal genom det veklösa värmeljuset och trädde genom veken. Sedan återstod endast att frisera veken till lagom längd Voila!
Undrar om det finns någon annan än jag som skulle ha tålamod nog att ge sig in på att laga ett värmeljus?
© Per Arne Edvardsson, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Bra jobbat! Jag har bara nöjt mig med att TÄNKA tanken att göra som Du, när det varit samma fel på mina ljus..
En gång gick jag steget längre och gjorde ett eget värmeljus, när de var slut. Jag smälte stearin i en aluminiumkopp från ett gammalt värmeljus och satte i en veke. Det funkade inte så bra, för de har någon speciell sorts stearin i värmeljus, som ska brinna långsamt och länge. Detta flammade upp och det blev en jättelåga.
Skicka en kommentar