lördag 4 oktober 2008

Ibland känner jag mig som Kevin Bacon

Det finns vissa filmskådespelare som man genast känner igen när man ser dem, men man har ingen aning om vad de heter. Mannen på foto här en sådan. Hans namn är Kevin Bacon. Enligt Imdb.com har han medverkat i 64 filmer, sedan 1978. Däremot har han bara haft någon enstaka huvudroll. Kevin Bacon är en typisk birollsskådespelare, eller ”supporting actor” som det heter på utrikiska. Anledningen till att jag berättar om honom här istället för i min berömda filmblogg är att jag tänkte komma in på fenomenet ”Six degrees of Bacon”.

Det lär ha börjat med att Kevin Bacon sa i en intervju att han nog hade spelat mot alla levande skådespelare och om han inte spelat mot dem så har han spelat mot någon som har spelat mot dem. Det fick några amerikanska studenter att skapa sällskapsleken ”Six degrees of Bacon”, vilket går ut på att man ska länka olika skådespelare mot Kevin Bacon inom högst sex steg.
Exempel: Marilyn Monroe får Kevin Bacon index 2, eftersom hon spelade mot Jack Lemmon i Some like it hot och han i sin tur spelade mot Kevin Bacon i JFK. Det finns en sökmotor, där man kan skriva in namnet på en skådespelare och får genast upp en siffra. Det fascinerande är att nästan ingen får en högre siffra än 3 och så gott som ingen får högre än 4. Jag roade mig med att knappa in Sten-Åke Cederhök, för det verkade osannolikt att de skulle kunna länkas, men likt förbaskat blir det bara en 3:a.

Ibland känner jag mig som Kevin Bacon. En person i min bekantskapskrets råkar vara kusin till min konfirmationspräst, en annan har en bror som gjorde vapenfri tjänst samtidigt som jag. Då tänker jag ändå inte gå in på det där med ”buksvågrar” och ”buksvägerskor” (av hänsyn till eventuella som känner sig träffade), men det verkar som om de flesta som jag har dejtat har dejtat någon som känner någon som jag känner, eller har dejtat. Det är väl det som ”Six degrees of Bacon”, handlar om, att världen är mindre än vi tror? På det privata planet handlar det väl snarast om att man rör sig i vissa begränsade kretsar. Jag umgås mest med kulturella och konstnärliga lite udda medelklasspersoner i åldrarna 30-45, vilka är bosatta i Göteborg med omnejd. Trots att det bor en halv miljon människor i Göteborg och närmare en miljon i hela Göteborgsregionen, så blir det ändå lätt så att alla man känner har anknytningar till varandra.


© Per Arne Edvardsson, 2008

2 kommentarer:

Anonym sa...

Lite globalisering i det hela... När sydostasien drabbades av tsunamin fanns det väl inte en person på jorden som INTE kände någon person/familj som drabbats av händelsen.. eller kände någon som kände någon som drabbats....

Så vår värld är inte större än så..

Lapsang sa...

Att världen är liten blir uppenbar när man tittar på Facebook vilka vänner ens vänner har.